fredag 24 september 2010

Otur kallas det

Allting blir så mycket mer känslosamt här än vad det blir hemma...

Jag har gråtit tre gånger sen jag anlände till Marbella. Första gången var hela dagen då jag reste hit, alltså den 1 september, jag hade sån panik och visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag ställde mig även frågan: "vad håller jag på med?" Andra gången var den 4 september då jag stod och lagade mat till mig & N. Och den tredje gången var idag. Jag visste att jag skulle ha gråtit igår eller i förrgår, då jag bara förträngde det, för då hade jag inte börjat gråta när en man sa: "193€". Anledningen till att jag skulle betala 193€ var att jag felparkerade när vi skulle gå ner till stranden. Så medan vi låg nere och brassade kom lokalpolisen, kontaktade bärgningsfirman och så var bilen borta när vi kom tillbaka. Så efter en halvtimmes promenad hittar vi min bil på en "parkering". Det kostar 100€ för att få ut bilen och 93€ för att bärgningsbilen flyttade bilen... Och så började jag gråta för att det var droppen. Ringde K och så kom hon och betalade. Detta innebär en sänkning på min lön så att jag kan betala tillbaka henne. Kom hem, ringde pappa och grinade lite till.

Sen får jag ett sms av Josefin: "eat pray love 19.30" vi ska alltså på bio, skönt! Så om en kvart ska jag möta upp Malin så ska vi gå hem till Josefin för att sedan gå på bio. Känner inte riktigt för att köra bil, har haft ganska otur på den fronten. Skulle dock ha duschat eftersom jag inte är så ren efter att ha gymmat, solat, badat och promenerat. Men nu har husägarna varit här och fixat avloppet så jag har inte kunnat duschat. Så jag får väl göra det hos Josefin. Nu ska jag gå iaf. Varit ledig hela dagen och nu hela helgen! :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar