Mål i livet.

Känns ju ganska korkat att sitta och blogga på den här sidan, egentligen. Jag menar det är ju faktiskt min "au-pair blogg" så att säga. Dock har jag ingen lust att gå tillbaka till min gamla blogg fast än att jag tyckte det var kul att läsa och titta på gamla inlägg/bilder. Men den tiden är totalt förbi. Det som är förflutet är förflutet och ska vara förflutet, punkt slut.

Men vart ska jag ta vägen i framtiden då? Vad håller jag på med just idag som kommer löna sig i framtiden. Det gäller både relationer och yrken. Usch, jag mår illa bara jag tänker på det. Och jag har tänkt på det hela dagen och jag är oerhört förvirrad, som vanligt kan man väl säga. Men än så länge är jag väl ändå inte knäpp i skallen. Jag har bara förlorat fotfästet för ett slag, vilket jag gjorde i höstas också (när jag åkte till Spanien för att jobba). Men faktum är att det är två helt olika situationer. I höstas visste jag ändå att jag skulle komma hem i juni, jag hade ett mål. Jag kunde helt enkelt fokusera på mitt mål - dit jag ville. Men nu är jag ju totalt LOST. Och det är så otroligt jobbigt. Men trots detta så finns det ändå ett litet ljus. Jag vet att när bitarna börjar falla på plats och jag har ett mål så kommer jag uppleva en otrolig lättnad. Och det strävar jag efter!

Så underbart med helg!

Fredagen började med häng hos Tea. Egentligen skulle vi ha åkt ut på sjön men vädret svek. Så vi åkte hem till henne och hade kafferep istället. Efter några timmar hoppade hon i duschen och jag intog soffan, vilket resulterade 40 gudomliga minuters sömn! När hon sedan var färdig åkte vi hem till mig, jag duschade och så åkte vi vidare för att plocka upp Sofie och sedan hem till Lina i Nabben. Där satt vi och pimplade vin och spelade kort. Förra fredagen såg i princip likadan ut och jag klagar verkligen inte! "Thank God it's Friday!" ja, det är det bästa som finns.

Lördagen var kanske ännu bättre, eller ja den började sjuuuukt bra - sovmorgon. Sen framåt tre tiden käkade jag lunch och sedan begav jag mig till spåret för att träna upp min kondition som är sämst. Usch, jag har aldrig haft sämre kondition i hela mitt liv. Varför har jag gjort så här mot mig själv och mot min kropp, nästan så jag blir mörkrädd... Men nu har jag i alla fall börjat ta tag i det och det känns skönt. Sen får jag väl se om jag pallar med fotbollen eller ej.
Kvällen bestod sedan av en promenad till OK med hundarna för att hyra film. Sen var det bara hem och slänga sig i soffan och där efter somna som en stock klockan 00.00

Söndagen började med en promenad på Nynäs med hundarna. Jag tog med mig dammi och slängde in hundarna i bagagen och åkte. Efter 50 minuter hade vi alla tre fått nog av vatten, skog och apportering. Så då åkte vi hem och drack lite kaffe istället. Vid halv 12 somnade jag i solstolen och vakande en timme senare, då var det mulet och kallt. Så nu sitter jag här och funderar på vad jag ska laga för mat. Och vad som händer ikväll återstår att se. Imorgon är det i alla fall jobb som gäller, kul!

Mina fina!!

.

På jobbet idag stod det fisk, potatis och kallsås på matsedeln. Och så skulle barnen som är laktos få varm sås. Den såsen bestod endast av laktosfri grädde och vitpeppar. Givetvis smakade jag på såsen klockan 10.00 och den var helt OK. Problemet var ju bara det att den serverades en timme senare då såsen hade stått och dragit åt sig vitpepparn. Så när jag stod i köket och diskade hörde jag pojken säga: "Åsa, såsen var jättestark!" Till svar fick han: "men gå och drick lite vatten då..." Och så hostade ett tag och jag låtsades som ingenting. Stackars barn, vilken mattant de har fått. Och så var det en annan flicka idag som frågade: "Är det inte jobbigt att va mattant..?" De är så söta de små barnen och jag tycker fortfarande att det är kul.
Imorgon är det redan fredag och då har jag bara en vecka kvar sen. Det ska bli så sjukt skönt med fredag, har sett fram emot det så länge nu. Jag älskar ju att sova som ni kanske har förstått på ett par tidigare inlägg.

Efter att jag slutade så åkte jag, Sofie och Julia till gymmet. Det blev ju inte överdrivet mycket gjort, men lite. Och som sagt: "Den bästa träningen är den som blir av." Så helt fel var det ju inte att åka dit. När jag sedan kom hem så hade mamma satt igång med att baka muffins. Och det satt mer än fint till eftermiddags kaffet!

Idag har jag även sagt upp mitt 073-93 44 162 nummer. Känns ganska onödigt att ha två abonnemang... Och om det är någon som vill ha mitt nya är det bara att fråga.


Varför kan det inte vara sånt här väder jämt för? (En sommarkväll på seglaholmen).

Nämen?

Ett inlägg! Vad nu?

Jag har varken haft ork eller lust till att blogga nu på sista tiden. Vad ska jag blogga om och varför?

Just nu har jag verkligen ingenting för mig, i livet alltså. Jag fick jobb som vikarie (köksbiträde) så nu har jag varit på Blåklockan, Eken och Ljungnässkolan. Just nu är jag på Ljungnässkolan och lagar mat helt själv till 30 barn. Nästa vecka blir det lugnare då det bara är 8 barn. Trots att jag är själv på arbetsplatsen så trivs jag mycket bra. Det trodde ni inte om mig va? Jag som är sådan babbelkvarn! Kan det bero på att jag bara jobbar mellan 7.00 och 13.00? Det är ju bara 6h och på morgonen är jag inte så pratglad i alla fall. Så det går bättre än jag trodde!

Men vad ska jag göra till hösten då? Jag har verkligen inte en aning och det är frustrerande. Men rätt som det är så poppar det väl upp i huvudet och så drar jag iväg igen. Eller så kanske även jag blir kvar i lilla Mönsterås resten av mitt liv. Time will tell... Det gäller bara att ha tålamod och leva i nuet, njuta av dagen och ta vara på tiden.