Idag gjorde jag "tomatröran" med ett fult hårband på huvude, eftersom det råkade komma ett håstrå i den igår och då hällde hon ut allt och sa: så mycket onödigt arbete. "Tack ska du ha kärring tänkte jag och började om från början". Jag känner mig som askungen ärligt talat, det är lite småroligt samtidigt som jag känner mig väldigt nedvärderad...
Vid frukosten idag sa hon rakt ut att hon vill att jag hittar en flygbiljett till Köpenhamn. Hon ska till Madrid till den amerikanska ambassaden för att skriva på en massa papper och lämna bort hunden i karantän. Hon ska sedan till Boston. Så nu vill hon bli av med mig så fort som möjligt, senast måndag. Och har jag inte hittat någon familj som jag kan åka till innan dess så måste jag åka hem eftersom jag inte kan vara kvar här enligt henne. Och åker jag hem tänker jag ju inte återvända hit igen, sätter aldrig min fot på Ibiza igen...
Så nu har jag kontakt med en familj som jag skriver med på svenska för mamman är svensk. Jag har berättat lite kort om varför jag inte vill vara kvar här och då har hon skrivit tillbaka att hon hade fått sig ett gott skratt. Hon erbjöd mig jobb hos dem. Jag skulle ta hand om dottern som är 10 år och så som jag förstår det så vill hon att jag ska vara aktiv tillsammans med henne, hitta på saker osv. Och detta låter ju inte helt fel! Tror även de har en hund. Så jag hoppas hoppas hoppas att hon kan ta emot mig innan måndag. Annars åker jag hem och åker till familjen senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar