Jag har haft lite otur med hela den här grejen. Jag visste inte att Urma skulle till Boston så fort eller inte alls rättare sagt, vilket jag tycker att hon kunde sagt. Hon kunde ha sagt från första början att: "du kommer hit och är här en vecka och sedan åker jag till Boston och du till Sverige, sen får du jättegärna komma tillbaka i september om det är så att du trivs". Men men nu är det som det är.
Och nej jag har inte fått något napp vilket jag inte riktigt förväntade mig heller på så kort varsell. Där emot så har jag fått bra kontakt med den här svenska mamman och jag ska ev. åka till henna i septemer, vilket jag redan nu ser fram emot. Så nu ska jag åka hem så snart som möjligt. Samla nya krafter och sedan ge mig iväg igen.
Det kanske verkar som om jag har mått piss nu när jag har varit här men riktigt så är det inte. I morse tänkte jag; vad komiskt att jag blir behandlad som askungen :P Och som sagt hon har ju verkligen ett jättefint hus med en fin utsikt. Och ön är ganska trevlig, det är ju bara det att jag inte kan ta mig någonstans själv. Ganska negativt men men, nu ska jag ju åka hem iaf så nu spelar det ju ingen roll.
Blondie :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar