Ja, som alla då redan vet så blev detta ett litet "misslyckat" uppdrag. Men men jag fick ju i alla fall att lära mig lite nytt. Men den största lärdomen jag har tagit med mig hem är väl att alla är vi olika och att man faktiskt måste acceptera detta. Jag menar; man får ju faktiskt acceptera att en människa är så pass hälsosam och rädd för bakterier att hon inte kan äta vilken mat som helst. Jag vet inte om man kanske ska kalla det för en slags störning för här har jag ju alltid fått höra uttrycket "lite skit rensar magen". Och jag har banne mig inte dött av något hårstrå i maten...
Men som sagt alla har vi olika livserfaranheter OCH syn på livet.
Jag har dessutom lagt märke till att jag klarar av att flyga & åka tåg i Europa helt själv. Hela resan på 36h från Ibiza till Kalmar överlevde jag ju, fast att jag började gråta på flygplatsen i München och tänkte för mig själv: "jag kommer aldrig att få komma hem". Men efter 26h befann jag mig på perrongen i Kalmar där Robin stod och väntade på mig. Och kan man tänka sig, efter alla dessa byten missade jag inte ett enda tåg, underbart!
På hela 36h sov jag knappt 6h, "Men vad gjorde du då egentligen?" kanske någon tänker. Jo, jag träffade lite nytt folk som jag aldrig kommer att glömma. Visst, den ena var ju 57 och den andra 38 och så var det ju lilla jag på knappt 19 år. Men vad trevligt vi hade och vi hann diskutera en hel del. Jag hann ju dessutom berätta om min trevliga vistelse i Ibiza och de skrattade samtidigt som de tappade hakan. De började tom. undra om Urma var psykiskt sjuk, men det tror inte jag. Hon hade helt enkelt en annan syn på livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar